Mona

Oj! kollade igenom lite bilder på mammas dator (min har pajat) och hittade jättegamla bilder på mig och Mona. Jag var nämligen medryttare på henne under en ganska kort period. Visste inte ens att de fanns, för förut hade jag ett album med bilder på alla mina medryttarhästar genom tiderna men det albumet råkade jag radera pucko. Men iaf och jag hade inga bilder på henne och mig där någonsin.

Historian om hur jag blev medryttare på henne började iaf såhär. Jag och min kompis Clara blev medryttare på varsin shettis, Gullan och Penny, i ett privatstall i botkyrka. Vi red på dom rätt länge, jag hade gullan och hon Penny. Men efter ett tag slutade hon vara medryttare och då tog jag över Penny för att Gullan höll på och bitas, sparkas osv så jag tyckte hon var lite läskig.

Penny var A-ponny och så skumpig så jag inte kunde galoppera på henne utan att ramla av haha! Men iaf så tiden gick och jag börja tröttna lite på Penny. Det fanns andra hästar och ponnysar där och jag ver under en lång tid väldigt förtjust i en som hette Laidy. Jag fick rida henne en gång, men hon var galopphäst och hur het somhälst, jag var mini då också. Det slutade med att jag tappa balansen liite och då for hon iväg och jag ramlade av i hennes diaree!! Haha mamma vart så rädd så jag fick inte hoppa upp igen. Men jag gjorde mig inte illa och var överlycklig att jag fått rida henne.

Jag ville såklart bli medryttare på henne då men mamma sa nej. Sen gick det några veckor och så flyttade en ny D-ponny in som hette Mona. Hon och laidy var väldigt lika, smal bläs, fux, nätt modell osv. Henne fick jag provrida och så blev jag medryttare på henne. Från början var hon inte tränad till att vara galopp häst så då gick det rätt bra. Men ju längre tid som gick tränade ägaren henne mer och mer till galopp och tillslut en gång vart hon rädd för ngt och stack med mig. Har aldrig galopperat så fort i hela mitt liv.

Hon tvär vänder i staketet (trodde först hon skulle hoppa över) Och jag flyger med ryggen in i stolpen och kan inte resa mig. Så efter den dagen var jag rädd för henne och mamma ännu värre. Vi kom bara tillbaka dit en gång och körde henne med vagn. Annars så slutade min historia där. Lite synd faktiskt, saknar det där stället ibland. Var där rätt länge med olika ponnys.


Jag och gullan längst fram och Clara och Penny längst bak


Jag och Mona




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0